Skip to main content
European Anti-Fraud Office
Anmäl bedrägeri

Europeiska bedrägeribyrån kallas också Olaf efter sitt franska namn Office de Lutte Anti-Fraude.

2021Den 1 juni inleder Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) sin verksamhet. Eppo är EU:s nya oberoende åklagarmyndighet. Olaf har ett ömsesidigt samarbete med Eppo och tillhandahåller information, analyser, sakkunskap och operativt stöd.
2020

I december antas den reviderade förordningen nr 883/2013 (den så kallade Olaf-förordningen). Där beskrivs hur Olaf kommer att arbeta tillsammans med åklagarna vid Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) för att se till att EU:s medel är väl skyddade.

I juni omorganiseras Olaf. Den nya organisationsstrukturen 

  • betyder att Olafs kunskap om strategier mot bedrägerier knyts samman med de underrättelser som samlas in i Olafs undersökningar och åtgärder
  • gör att Olaf kan utföra sina utredningar och strategiska uppgifter med större flexibilitet och bättre prioriteringar
  • stärker förbindelserna med olika aktörer och den utåtriktade verksamheten och kommunikationen
  • stärker dataanalysernas och underrättelsernas strategiska roll i Olaf
  • kan anpassas till Eppos åtgärder i god tid.
2019I april antar kommissionen sin nya strategi mot bedrägerier som ytterligare ska bidra till att upptäcka, lagföra och förebygga bedrägerier. Målet är att kommissionens avdelningar i högre grad ska samordna sitt bedrägeribekämpningsarbete, så att det blir mer konsekvent. Dessutom ska strategin stärka kommissionens övergripande kontroll och se till att Olaf får en mycket starkare rådgivnings- och tillsynsfunktion. 

2018

Ville Itälä utnämns till generaldirektör för Olaf.
2017

I november antar EU förordning (EU) 2017/1939 om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som är en oberoende och decentraliserad EU-åklagarmyndighet med befogenhet att utreda, lagföra och väcka talan vid brott som skadar EU-budgeten. I förordningen föreskrivs ett system med delad befogenhet mellan Eppo och nationella myndigheter när det gäller att bekämpa sådana brott.

I juli antar EU direktivet om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot EU:s finansiella intressen (PIF-direktivet). Syftet med direktivet är att skapa ett starkare och mer enhetligt system med gemensamma minimiregler för att bekämpa brottslighet som påverkar EU-budgeten. Genom att använda straffrätten blir det lättare att skydda EU:s ekonomiska intressen och skattebetalarnas pengar i hela EU.

2015

Generaldirektoratet för ekonomi och finans tar över skyddet av euron från Olaf till följd av Juncker-kommissionens omorganisation.

2013

Den 1 oktober träder förordning nr 883/2013 om Olafs utredningar i kraft. Det leder till en betydande förändring av Olafs arbete och relationerna med olika samarbetspartner. I förordningen fastställer man de berörda personernas rättigheter. Man inför också årliga överläggningar mellan Olaf och EU-institutionerna och ett krav på att alla EU-länder ska utse en sambandscentral för bedrägeribekämpning.
 
Olaf utfärdar riktlinjer för utredningsförfaranden

2012

Den 1 februari 2012 ändras Olafs interna organisation och utredningsförfaranden för att stärka utredningsarbetet och Olafs bidrag till politiken för bedrägeribekämpning.

2011

EU-kommissionen antar en ny strategi

Giovanni Kessler utnämns till generaldirektör för Olaf.

2010

Olaf inför ett nytt webbverktyg, anmälningssystemet för bedrägerier, där allmänheten kan lämna upplysningar om misstänkta fall av korruption och bedrägerier.

2006

År 2006 är antalet utredningar som Olaf driver på eget initiativ för första gången lika många som antalet ärenden där Olaf hjälper myndigheterna i EU-länderna.

Olaf gör en stor omorganisation för att stärka sina operativa insatser, kommunikationsarbetet och ledningen.

2004

Herkulesprogrammetinrättas för att främja verksamhet som skyddar EU:s finansiella intressen.

2000

Franz-Hermann Brüner utnämns till Olafs första generaldirektör.

1999

Efter händelserna som ledde fram till Santer-kommissionens avgång kommer förslag om ett nytt organ för bedrägeribekämpning med större befogenheter. Förslagen leder till att

1995

Uclaf tillåts starta utredningar på eget initiativ, på grundval av information från olika källor. Kommissionens avdelningar uppmanas att informera Uclaf om misstänkta bedrägerier inom sina respektive ansvarsområden.

1993

Uclafs befogenheter ökar successivt som en följd av Europaparlamentets rekommendationer.

1988

Arbetsgruppen för samordning av bedrägeribekämpning (Uclaf) inrättas som en del av EU-kommissionens generalsekretariat. Uclaf arbetar med nationella myndigheter för bedrägeribekämpning och bidrar med samordning och stöd för att bekämpa organiserade bedrägerier över gränserna.